fredag 30 december 2011

Asterix

Idag har Fatous Intensive Aramis aka Knut bytt namn till Asterix och flyttat hem till sin foderfamilj Sophia och Andreas. Oj vad tomt det blev här hemma och oj så vi kommer att sakna honom! Som tur är vet jag att han inte försvann någonstans långt borta och att jag får träffa honom då och då.
Vi önskar Sophia och Andreas lycka till och många glada stunder med den nya familjemedlemmen!



Fatous Intensive Aramis eli Knut on tänään saanut uuden nimen, Asterix, ja muuttanut sijoitusperheeseensä Sophian ja Andreaksen luokse. Oi miten tyhjää täällä kotona nyt on ja oi miten ikävöimmekään Asterixia! Onneksi tiedän ettei se kadonnut mihinkään kauaksi ja saan tavata sen silloin tällöin.
Toivotamme Sophialle ja Andreakselle onnea matkaan ja monia iloisia hetkiä uuden perheenjäsenen kanssa!



måndag 26 december 2011

Julklappar - Joululahjoja

Peggy Sue, Ansa, Knut och Freya öppnar sina julklappar:

Peggy Sue, Ansa, Knut ja Freya avaavat joululahjojaan:




söndag 25 december 2011

The making of Julhälsning / Joulutervehdys











God Jul - Hyvää Joulua

Igår använde vi, jag och en av mina döttrar, en hel del tid och energi på att få en någorlunda fin julbild på lilla Knut. Efter många försök (har du försökt fota en parsonvalp?) lyckades vi och efter det har jag ägnat en lång tid till att leta efter kamerasladden till datorn. Som jag inte hittar. Varför är jag så slarvig?!
Så, ingen bild. Hur som helst önskar vi er alla en riktigt
GOD OCH FRIDFULL JUL!


Eilen minä ja yksi tttäristäni käytimme paljon aikaa ja energiaa saadaksemme edes jotenkuten edustavan joulukuvan pikku Knutista. Monen yrityksen jälkeen (oletko itse yrittänyt kuvata parsonpentua?) onnistuimme ja sen jälkeen olen käyttänyt monen monta tovia löytääkseni kamerapiuhan tietokoneeseeni. En löydä. Voi miksi olen niin huolimaton?!
No, ei kuvaa. Siitäkin huolimatta toivotamme teille kaikille oikein 
HYVÄÄ JA RAUHALLISTA JOULUA!




http://www.youtube.com/watch?v=fnxKQTT9sGY

fredag 23 december 2011

En stor liten pojke - Suuri pieni poika

Klockan är mitt i natten och jag borde definitivt sova - men kan inte låta bli att berätta en liten nyhet. :-) Lilla Knut, 10 veckor, lyfte benen igår! (Jag låter bli att berätta att det var mot vår kökssoffa...) Vår lilla sötnos!


Kello on keskellä yötä ja minun pitäisi todellakin nukkua... Mutta en malta olla kertomatta uutisia. :-)
Pikku Knut, 10 viikkoa, nosti eilen koipea! (Jätän kertomatta että koipi nousi keittiön sohvaa vasten...) Pikku söpöliini!

onsdag 21 december 2011

Åke

Idag har Fatous Intensive Porthos, Åke, flyttat hem till sina människor Terese och Robert. Jag förundrades igen av det faktum att hundarna tycks veta vem de hör ihop med: när Åkes människor kom för att hämta honom blev han alldeles yr av glädje och ville upp i Tereses famn, han som har varit min gullegris!
Jag önskar Åke och hans familj allt gott och många fina stunder tillsammans!

Vinskis matte har skickat ett meddelande och berättat att allt går fint med Vinski - idag har han varit på Akademen och charmat tanterna. :-)

Så, bara lilla Knut kvar. Ikväll kom vi på att han kanske heter Hugo i alla fall?




Fatous Intensive Porthos, Åke, on tänään muuttanut omien ihmistensä Teresen ja Robertin luo. Ihmettelin taas sitä tosiasiaa että koirat näyttävät tietävän kenen kanssa ne kuuluvat yhteen: kun Åken ihmiset tulivat hakemaan sitä, riehaantui se täysin ja pyrki Teresen syliin, Åke joka on ollut minun sylivauvani! Toivotan Åkelle ja sen perheelle kaikkea hyvää ja monia hienoja hetkiä yhdessä!


Vinskin matte on lähettänyt viestin ja kertonut että kaikki sujuu hienosti Vinskin kanssa - tänään se oli käynyt Akateemisessa hurmaamassa kassatätejä. :-)


Nyt siis vain pikku Knut jäljellä. Tänä iltana arvelimme että Knutin nimi saattaa sittenkin olla Hugo?



tisdag 20 december 2011

Knut

Fatous Intensive Aramis aka Knut söker ännu sin familj - vem ska få denna underbara, vackra, modiga, självständiga pojken? :-)


Fatous Intensive Aramis aka Knut etsii vielä omaa perhettään - kuka saakaan tämän ihanan, kauniin, rohkean, itsenäisen pojan? :-)



onsdag 14 december 2011

Vinski

Idag har musketören Fatous Intensive Athos flyttat till sina människor Tuija och Jarmo. Som uppfödare glädjas jag åt att han får komma till en fin, aktiv familj där han får vara en Parson och bli älskad.
Lycka till lilla Vinski, var en god parsonbror till Sepe och bring mycket glädje till din familj! <3


Muskettisoturi Fatous Intensive Athos on tänään muuttanut omien ihmistensä Tuijan ja Jarmon luokse. Kasvattajana iloitsen siitä että se pääsi hyvään, aktiiviseen perheeseen jossa se saa olla Parson ja jossa sitä rakastetaan. 
Onnea matkaan pikku Vinski, ole hyvä parsonveikka Sepelle ja tuota paljon iloa perheellesi! <3







lördag 10 december 2011

Bobbor - Pöpöjä

Förra söndagen började valparna spy. Alla tre. Mycket. Jag tänkte att de har fått någonting i sig de inte borde ha tuggat på och sökte här och där men hittade ingenting speciellt - vilket i sig betyder ingenting mitt i det här flyttkaoset. Alla tre var trötta men piggare igen följande morgon så jag hoppades på att det var någonting övergående. På måndagkväll märkte jag att Athos avföring var blodblandad. Eller rättare sagt: det kom blod med avföringen. Snabb kontakt med veterinären som rekommenderade surmjölksfasta i ett dygn - alla valpar var pigga och ville både äta och dricka så hon trodde inte att det kunde handla om någonting mera allvarligt. Så, surmjölksfasta blev det fram till onsdagen då valparna besökte veterinär för id-märkning och hälsokontroll. Athos mage var fortsättningsvis lite lös men annars bedömde veterinären att alla tre var friska och krya. Puust! Jag har aldrig tidigare varit med om sjuka småvalpar, och precis som med sjuka små bebisar rev det i hjärtat och oron växte. Inte roligt.
På torsdagen vägrade mamma Peggy Sue gå ut, spydde allt även hon och sov nästan hela dagen. På kvällen var hon ok igen men jag går och håller järnkoll på alla hundar... Kan det vara så att de vuxna hundarna hämtade hem någonting från sin jaktutflykt i söndags?


Viime sunnuntaina pennut oksentelivat. Kaikki kolme. Paljon. Ajattelin niiden saaneen sisäänsä jotakin mitä niiden ei olisi pitänyt pureskella ja etsiskelin todistusaineistoa sieltä täältä mitään sen kummempaa löytämättä - mikä ei välttämättä tarkoita mitään tämän muuttokaaoksen keskellä. Kaikki kolme poikaa olivat väsyneitä mutta reippaampia seuraavana aamuna joten arvelin vatsavaivojen olleen jotain ohimenevää. Maanantai-iltana huomasin että Aatoksen ulosteessa oli verta. Eläinlääkäri suositteli vuorokauden piimäpaastoa - kaikki pennut olivat reippaita ja halusivat sekä syödä että juoda, joten eläinlääkäri veikkasi vaivojen olevan ohimeneviä ja vähemmän vaarallisia. Pennut olivat piimäpaastolla keskiviikkoon asti jolloin kävimme eläinlääkärin tarkastuksessa ja sirutuksessa. Aatoksen vatsa oli edelleen löysä mutta muuten eläinlääkäri totesi kaikki kolme terveiksi ja reippaiksi. Huh! En ole aiemmin kokenut pikkupentujen sairastelua ja aivan kuten pienten ihmisvauvojenkin sairastaessa sydäntä raastoi ja  huoli oli kova. Ei lainkaan mukavaa.
Torstaina Peggy Sue kieltäytyi menemästä ulos, oksenteli ja nukkui koko päivän. Illalla Peggy oli taas oma itsensä mutta kuljen edelleen ja vahdin haukkana kaikkia koiria... Mietin mahtoivatko aikuiset koirat tuoda mukanaan jonkun pöpön viikonlopun metsästysreissultaan?

lördag 26 november 2011

Full verkstad - Täysi tohina

Jag sitter och äter frukost och runt mig är det full verkstad. Ansa och Knut, den vita valpen, är i full fart att riva en kartong i bitar, Åke, herren med fläckarna på ryggen, hänger i gardinerna och Aatos, badger-pojken, kom just till köket släpandes på en för honom enorm sopborste. Peggy Sue leker med sina valpar men håller sig också tidvis undan: det tar ont när tre ivriga ungar med vassa tänder hänger i ens spenar... Tant Elsa har sett till att väcka så mycket respekt att valparna mest håller sig ifrån henne, men visst händer det ibland att någon av dom lägger sig i korgen bredvid henne.

Det är roligt att åter igen se hur valparna leker: de jagar varandra och brottas naturligtvis men mycket tid går också åt att leka Räv-leken. Då är en av valparna i ett trångt ställe, under ett skåp till exempel, och de andra försöker dra honom ut därifrån. Alldeles perfekt grythundsbeteende!
Just nu är vårt hem alldeles speciellt spännande lekplats med alla flyttlådor och framdragna saker - jag har ständigt flera hjälpredor i mina fötter när jag försöker packa saker i lådorna...

Åke är en liten hjärtkrossare. Han följer efter mig hela tiden och när jag gör någonting sitter han bredvid mig och tittar på mig med sina vackra ögon som har samma mjuka Marlon Brando-blick som hans morfar hade. Knut är oftast på äventyr, väldigt självständigt går han runt och forskar sin omgivning även ute på gården. Lilla Aatos vill gärna vara i famnen, speciellt om jag har en viss kofta med träknappar på mig... :-)



Istun syömässä aamiaista ja ympärilläni on täysi tuhina. Ansa ja Knut, valkoinen pentu, repivät pahvilaatikkoa, Åke, selkätäpläinen poika, roikkuu verhoissa ja badger-poika Aatos tuli juuri keittiöön raahaten perässään valtavan kokoista lattiaharjaa. Peggy Sue leikkii pentujensa kanssa mutta pysyttelee ajoittain sivummalla: kolmen innokkaan, terävähampaisen pennun roikkuminen nisissä selvästi sattuu... Elsa-täti on huolehtinut siitä, että se herättää riittävästi kunnioitusta pennuissa, mutta silloin tällöin joku niistä uskaltautuu samaan koriin nukkumaan.


On taas hauskaa seurata miten pennut leikkivät. Ne ajavat toisiaan takaa ja painivat tietysti, mutta paljon aikaa kuluu myös Kettu-leikin parissa. Kettu-leikissä yksi pennuista on ahtaassa paikassa, esimerkiksi kaapin alla, ja muut yrittävät vetää sen ulos. Aivan täydellistä luolakoirakäytöstä!
Juuri nyt kotimme on aivan epätavallisen jännittävä leikkipaikka kaikkine muuttolaatikoineen ja esille vedettyine tavaroineen. Pienet hatlankarit ovat jatkuvasti mukana kun yritän pakata tavaroita laatikoihin...


Åke on pieni sydäntenmurskaaja. Se seuraa minua joka paikkaan ja kun pysähdn tekemään jotakin se istuu vieressäni ja katsoo tapittaa kauniilla silmillään joissa on sama pehmeä Marlon Brando-katse kuin Åken äidin isällä oli. Knut on useimmiten seikkailemassa, hyvin itsenäisesti se tutkii ympäristöään myös ulkona. Pikku Aatos viihtyy mielellään sylissä, varsinkin jos päälläni on eräs tietty villatakki jossa on puunapit... :-)

tisdag 22 november 2011

Fröken Ansas revolt - Ansa-neidin vastalause

På grund av nytt jobb, valparna, flytt och renovering har jag inte haft så mycket tid med dom stora hundarna som jag borde ha haft. Våra utevistelser har under några dagar bestått mest av rätt så korta koppelpromenader. Inte bra. Ansa har reagerat genom att agera tonåring. Hon tar alla leksaker från valparna och alla andra - inklusive mig. Under den senaste veckan har hon stulit en hel del saker, bland annat sammanlagt tre tuber Bepanthen-salva som hon har ätit upp med uppenbarligen god aptit. Jag har räddat en och annan fjärrkontroll, sax, strumpa och plastlock från hennes mun. Ett par gånger har hon dock lyckats: mina glasögon har numera en bit av glaset borta och hålls ihop med lite tejp.
Idag tog Ansa tillfället i akt och rymde. Hon struntade i mina visslingar och behagade komma tillbaka först en timme senare, mycket glad och nöjd. När hon väl kom innanför dörren började hon kasta upp någonting som luktade och såg ut mest som en blandning av skit och någons inälvor. Fyj f:n. Det var nära på att inte jag spydde också. Och nu måste jag lova: när flytten är överstökat måste jag ge mera tid till hundarna.

Uuden työn, pentujen, muuton ja remontin vuoksi en ole ehtinyt viettää niin paljon aikaa aikuisten koirien kanssa kun olisi pitänyt. Ulkoilut ovat viime päivinä koostuneet lähinnä lyhyehköistä hihnalenkeistä. Ei hyvä. Ansa on reagoinnut heittäytymällä teiniksi. Se ryöstää lelut sekä pennuilta että kaikilta muilta, minut mukaan luettuna. Viimeisen viikon aikana Ansa on ryövännyt jos jonkinmoista tavaraa, muun muassa yhteensä kolme tuubia Bepanthen-voidetta jotka se on syönyt suihinsa ilmeisen hyvällä ruokahalulla. Olen onnistunut pelastamaan yhden jos toisenkin kaukosäätimen, sukan, sakset ja muovikannen Ansan kidasta, mutta pariin otteeseen on Ansa onnistunut: silmälasini ovat nykyään varsin ilmavat koska osa toisesta linssistä puuttuu ja ne pysyvät koossa teipin avulla. 
Tänään Ansa käytti tilaisuuden hyväkseen ja karkasi. Se antoi piut paut vihellyksilleni ja suvaitsi tulla takaisin vasta tunnin verran seikkailtuaan. Sisälle päästyään Ansa alkoi oksentamaan jotain joka sekä haisi että näytti lähinnä paskan ja jonkun sisuskalujen sekoitukselta. Yäk. Oli lähellä etten oksentanut itsekin. Ja nyt on luvattava: kun muutto on hoidettu on koirien saatava enemmän aikaa.

Lite utanför - Ihan pihalla





torsdag 17 november 2011

Hundvalpsterapi - Koiranpentuterapiaa







Här behöver man inte säga så mycket till :-).

Tähän ei tarvitsekaan lisätä yhtään mitään :-).

tisdag 8 november 2011

Köttätare och en vegetarian - Lihajaanit ja yksi kasvissyöjä

Valparna växer så fort nu att man kan nästan se det. De orkar vara vakna längre stunder, övar på att ta små glädjeskutt och på att busa med brorsorna. De protesterar högljutt om de tycker att mamma Peggy Sue inte matar dom tillräckligt ofta, biter varandra med pikusmå tänder som man nu känner att de har och efter en stunds härjande somnar de alla plötsligt i en hög.

Igår fick valparna smaka lite på malet kött för första gången. Jag tror att den vita pojken, Knut som vi kallar honom, är vegetarian - man kunde riktigt se hur han grimaserade och backade bort från köttallriken. :-) Alla andra åt sina små smulor med stor aptit. En liten slurk mjölk på det och vips! hade alla somnat. Sånna goa gossar.


Pennut kasvavat melkein silmissä! Ne jaksavat ola hereillä pidempiä aikoja, harjoittelevat pienten riemulaukkojen ottamista ja painiskelevat veikkojensa kanssa. Ne prostestoivat kovaäänisesti jos mamma Peggy Sue ei heidän mielestään tarjoile maitobaaristaan riittävän usein, purevat toisiaan pikkuruisilla hampaillaan jotka nyt tuntuvat leuoissa, ja riekuttuaan hetken nukahtavat ne kaikki yhteen kasaan.


Eilen pennut saivat ensimmäisen kerran maistaa hiukan jauhelihaa. Luulen että valkoinen poika jota kutsumme Knutiksi on kasvissyöjä - se oikein irvisti lihaa maistettuaan ja pakitti pois lautasen ääreltä. :-) Muut pojat söivät pikku murunsa suurella ruokahalulla. Pienet maitolirut siihen päälle ja hupsista vaan, kaikki olivat unessa! Aika velikultia.














torsdag 3 november 2011

Allt väl - Kaikki hyvin

Allt väl i valplådan! Det är bara matte som har så bråttom (tror hon) att bloggen har fått vänta lite. Men snart försöker vi få upp lite bilder.
Valparna mår utmärkt. Tant Elsa och Fröken Ansa har fått hälsa på dom, svansarna viftar. :-)


Pentulaatikossa kaikki hyvin! Matella vain on (mukamas) niin kiire että blogi on jäänyt vähemmälle päivitykselle. Uusia kuvia kuitenkin tulossa.
Pennut voivat erinomaisesti. Elsa-täti ja Fröken Ansa saavat nyt käydä tervehtimässä poikia, hännät vain viuhuvat. :-)

tisdag 25 oktober 2011

Väl planerat är hälften gjord? - Hyvin suunniteltu on puoliksi tehty?

Peggy Sue har fritt tillgång till mat nu när valparna diar. Hon äter mycket och naturligtvis även skiter mycket. Tydligen har moderskapet mjukat upp hennes hjärna eftersom hon en stund sedan sprang in från gården och bajsade inne. Grrr. Nu skäms hon så mycket att det inte kommer att hända igen på ett tag i alla fall...

Jag har blivit lite bortskämd med Peggys päls: eftersom hon är släthårig innebär det nästan inget arbete alls, liten genomgång med kamm då och då. Även fauven Ansa har åtminstone ännu mycket lättskött päls och framför allt bryr hon sig inte ett dugg när man plockar hennes päls. Elsa däremot ser ut som ett skogstroll och är mycket dramatisk när det gäller att ta bort fästingar, trimma pälsen eller klippa klor. De två sistnämnda procedurerna borde vi göra precis just nu men för tillfället sitter vi båda på soffan och samlar krafter. Peggy Sue har lämnat valparna en stund och ligger bredvid Elsa - de trivs väldigt bra tillsammans men under de senaste veckorna har Elsa fått klara sig ensam. Men nu sover de här, Peggy Sue med sitt huvud på Elsa. :-)


Peggy Suella on vapaa pääsy ruokakupille nyt kun se imettää pentujaan. Se syö paljon ja luonnollisesti myös kakkaa paljon. Ilmeisesti äitiys on pehmittänyt Peggyn aivot koska se hetki sitten juoksi pihamaalta sisään ja kakkasi lattialle. Grrr. Nyt Peggy kyllä häpeää niin ankarasti ettei moinen tule toistumaan ainakaan vähään aikaan...

Olen tullut vähän hemmotelluksi Peggy Suen turkin kanssa: koska Peggy on sileäkarvainen ei sen turkki kaipaa melkein lainkaan hoitoa, pelkän kampauksen silloin tällöin. Myös Ansa-fauvella on ainakin vielä varsin helppohoitoinen turkki ja ennen kaikkea Ansa ei pane lainkaan pahakseen turkkinsa nyppimistä. Elsa sen sijaan näyttää lähinnä metsän peikolta ja on hyvin dramaattinen mitä punkkien poistamiseen, turkin nyppimiseen ja kynsien leikkuuseen tulee. Nämä kaksi viimeksi mainittua proceduuria meidän pitäisi käydä läpi juuri nyt, mutta sen sijaan vedämme molemmat henkeä sohvalla. Peggy Sue on jättänyt pentulaatikon hetkeksi ja nukkuu Elsa vierellä. Elsa ja Peggy viihtyvät erittäin hyvin yhdessä mutta viime viikot Elsa on saanut pärjätä yksin. Nyt pörriäiset nukkuvat vieretysten, Peggy leväten Elsaa vasten. :-)

söndag 23 oktober 2011

Söndag - Sunnuntai

Hur kan tiden gå så här fort? Just var det fredag och man hade hela veckoslutet framför sig. Och nu är det söndag kväll! Det blev ingen svampplockning den här gången, bara ett par skogspromenader utan svampkorg. Peggy Sue har kommit med på promenaderna några dagar nu och hon tillbringar annars också mera tid utanför valplådan än tidigare. Valparna är tio dagar gamla nu, mycket tjocka små mullvader. Tydligen finns det tillräckligt med mat. :-) 
Igår fick vi hälsningar från Pappa Manu och hans reservmatte. Tillsammans hade de njutit av det vackra höstvädret. Se här på bilderna vilken stilig herre!

Miten voi aika kulua näin nopeasti? Juurihan oli perjantai ja koko viikonloppu edessä! Ja nyt jo sunnuntai-ilta. Tänä viikonloppuna emme poimineet sieniä. Metsälenkeistä kyllä nautittiin, mutta ilman sienikoria. Peggy Sue on muutamana päivänä malttanut mukaan lenkille ja viihtyy muutenkin pitempiä aikoja pentulaatikon ulkopuolella. Pennut ovat kymmenen päivän ikäisiä, pulleroisia palleroita. Ilmeisesti ruokaa on riittävästi. :-)
Eilen saimme terveisiä Pappa Manulta ja varamateltaan. Yhdessä he olivat nauttineet kauniista syyssäästä . Kuvista näkyy mikä tyylikäs herra!



onsdag 19 oktober 2011

Hatifnattar - Hattivatit

I valplådan är det lugnt. Peggy Sue tar fortsättningsvis mycket väl hand om sina små. Idag kom hon för första gången med på en promenad. Och hade bråttom hem... Små hatifnattarna växer och mår bra. Alla har fördubblat sin vikt och kryper runt i valplådan trots stora runda magar. Vilka sötnosar!


Pentulaatikossa on rauhallista. Peggy Sue pitää edelleen pennuistaan oikein hyvää huolta. Tänään Peggy suostui ensimmäisen kerran mukaan kävelylle. Ja kiirehti heti kotiinpäin... Pikku hattivatit kasvavat ja voivat hyvin. Kaikki ovat tuplanneet painonsa ja ryömivät ympäri pentulaatikkoa suurista pyöreistä masuista huolimatta. Mitä söpöliinejä!







                                    Tanterna Ansa och Elsa vilar efter veckoslutets jakt.
                            Ansa- ja Elsa-täti lepäävät viikonlopun metsästysreissun jälkeen.

söndag 16 oktober 2011

Om moderskap - Äitiydestä

Det är svårt att hålla sig borta från valplådan. Jag sitter där och tittar och tittar och får aldrig nog. Peggy Sue   är en utmärkt mamma och sköter om sina små precis som hon ska. Finaste Peggy Sue!

On vaikeata pysytellä poissa pentulaatikon reunalta. Istun siellä ja katson ja katson enkä saa katsomisesta tarpeekseni. Peggy Sue on erittäin hyvä äiti joka hoitaa pentujaan juuri niin kuin pitääkin. Ihana Peggy Sue!







Ansas premiär - Ansan aloitus

Medan vi andra har beundrat valparna har Ansa och Elsa varit och jagat. Ansa, 9 månader, fick sitt första rådjur idag. Det bådar gott för framtiden!

Sillä välin kun me muut olemme ihailleet pentuja, ovat Ansa ja Elsa viimeinkin päässeet metsälle. Ansa, 9 kk, sai ensimmäisen peuransa tänään. Tulevaisuus näyttää lupaavalta!





Vårens nyheter - Keväisiä uutisia

 Våren, fantastiska våren! Soliga dagar, blåsiga dagar, yvigt snöfall, blåsippor, myror och fjärilar. Tranorna och lärkorna kom för några ve...