Tre av valparna har flyttat till sina nya familjer, och här hemma känns det tomt med "bara" fem valpar kvar. Tur att inte alla far på en gång, skulle nog tära för mycket på hjärtat.
Som tur är, håller dom kvarvarande oss i rörelse och ser till att livet inte blir för tråkigt. Jag som är van med parson-valpar tycker, att de är rätt så lugna, men visst kan de springa runt och riva i allt och busa allt de kan, i alla fall korta stunder. Och sötaste och underbaraste i världen är dom allihopa! Jag önskar jag kunde förmedla den där känslan av ihopkurade, sömnvarma valpar till er alla läsare här på bloggen!
Jag har fått bildhälsningar från Laki aka Lacky, Katla och Hekla aka Opri. Så här fint har de i sina nya hem:
 |
"Lycka är en rävtass."
"Onni on ketuntassu." |
 |
Katla i hösten.
Katla syksyssä. |
 |
Opris nya säng.
Oprin oma peti.
|
Pennuista kolme on muuttanut omiin koteihinsa, ja täällä meillä tuntuu nyt varsin tyhjältä, kun jäljellä on "vain" viisi pentua. Onneksi kaikki eivät lähde samaan aikaan, kävisi varmasti liikaa sydämen päälle! Jäljellä olevat pennut onneksi tekevät kaikkensa, ettei elämä pääse tuntumaan liian tylsältä. Parsonin pentuihin tottuneena olen sitä mieltä, että tämä joukko on varsin rauhaisaa jengiä, mutta osaavat ne sentään juoksennella ympäriinsä, riehua ja repiä ainakin lyhyitä hetkiä kerrallaan. Ja maailman söpöimpiä ja ihanimpia ne ovat joka ikinen! Toivoisin voivani välittää tunteen unenlämpöisistä, kasaan nukahtaneista pennuista teille blogin lukijoille!
Ylläolevat kuvat olen saanut tervehdyksinä Lakin eli Lackyn, Katlan ja Heklan eli Oprin uusilta omistajilta.
Valparnas photon/ pentujen kuvat Benny P., Linda J. och Kirsi L. Kiitos tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar